Morgon betraktelse.

När jag idag tidigt på morgonen tittade ut så var luften tung och luftfuktigheten hög.

Ljuset började komma
igenom trädens högsta grenar och ner till mig på marken.

Åtta grader varmt är fantastiskt, fortfarande
sommartemperatur. Jo det är det visst det!

För i juli under min inledande
segling sydvart, så hade vi flera dagar med bara åtta grader varmt.

Så visst är det sommartemperatur, men ändå, en
jätteskillnad.

Det är alldeles tyst ute, tystnaden är i viss bemärkelse
öronbedövande. Jag kände efter så hörapparaterna var på plats och det var dom.

Men inte ett ljud hördes. Inga fåglar inga
insekter inga rådjur som tassar omkring.

Det känns som att hela omgivningen har gått till vintervila.
Vintervila eller ide, jag kan tänka mig vilken tystnad det måste vara inne i
ett vinteride, med ett tjockt snötäcke över. Det är inte så konstigt att våra vinteride
djur, sover så länge. Ingenting finns som väcker, bara tyst.

Nja det känns lite ödsligt och jag tror inte att jag tycker
om de här tankarna.

Jag vill nog gärna ha lite liv och rörelse omkring mig,
kanske inte så att jag måste delta i det, jag är nöjd bara med att betrakta.

Det är skönt att se människor gå omkring, vara på väg
någonstans där något eller någon väntar.

Röster som pratar, en del skrattar
några är sura och säger inget, bara går vidare. En del stannar och pratar med
varandra eller tittar i ett skyltfönster.

Många tittar regelbundet på klockan.
Dom är på väg.

Jag sitter stilla, kaffet i koppen framför mig har redan
kallnat. Med mina ögon och mina tankar följer jag dessa människor, funderar på
vad som väntar dem den här dagen.

Funderar på deras tankar, drömmar, mål.. Vart är alla på väg, vad drömmer dom om.

Ett våldsamt oväsen får mig att hoppa till. En av grannarna
brakar förbi med sin lastbil, på väg till jobbet. Jag rycker upp mig där jag stå i mina tankar
enbart iförd morgonrock, hämtar tidningen i brevlådan och går in igen..