Hur förstås orden?
Jag var på ett möte häromdagen. Viktiga saker diskuterades.
I ett av inläggen berördes bemanningen på kommunens äldreboenden. Eller rättare
sagt ”bekvinningen” eftersom den förhärskande majoriteten anställda är kvinnor.
Ämnet var ”borttagandet av delade turer” dvs, att man jobbar
några timmar på morgonen för att sedan återkomma några timmar på eftermiddagen
eller kvällen.
Borttagande gjordes med personalförstärkning för att klara
av de lagstadgade arbetstiderna. Därefter har det hela tiden plockats bort
personal igen så arbetsförhållandena nu är orimliga för undersköterskorna som
vårdar vara gamla föräldrar.
Detta påpekades på vårt möte och det sades också att detta
är en kvinnofråga eftersom arbetsgivaren utnyttjar kvinnornas pliktkänsla och
lojalitet, undersköterskorna springer hellre än att låta någon vara utan omsorg. Skandal av kommunen att utnyttja kvinnor på
det sättet.
Då gick en ung, egenutnämnd feminist, upp i talarstolen och
påpekade att:
”Detta är minsann ingen kvinnofråga utan en fråga för alla”
Hon fick applåder för sin kommentar men..
Hon sade inget om hur problemet med utnyttjandet av
kvinnorna i vården skall bemötas??
Hon hängde bara upp sig på ett ord istället för att lyssna
på hela meningen och fundera på innebörden i detta.. Och de som applåderade, hur mycket hade de
lyssnat?
Att ett sådant meningsutbyte inte utvecklar är väl lika
solklart som destruktivt.