Jag lyssnade på BRÅ, brottsförebyggande rådet, som redovisade sin senaste undersökning om brottslighetens utveckling i Sverige
Generellt kan man säga att brottsligheten sjunker i Sverige. Och det är bra.
Vidare kan man säga att antalet skjutningar på människor med dödlig utgång är i nivå med antalet arbetsplatsolyckor med dödlig utgång!
Men varför får inte det samma mediala intresse?
Nåväl, när reportern började ställa detaljerade frågor om undersökningen så visade det sig att det är jättesvårt med statistik, svaren beror helt på hur frågorna är ställda och det går inte att få andra svar än de planerade..
En nära vän till mig har på sin arbetsplats genomfört en arbetsmiljöenkät och gjort upptäckten att det är så svårt att formulera frågor så de inte feltolkas.
Men att det är ändå svårare att sammanställa och förstå, svaren.
Sist men inte minst så är det näst intill våghalsigt, att upprätta något form av handlingsplan men dessa statistiska uppgifter som grund..
Och, nota bene, ändå görs det i så många sammanhang.. Inte undra på att besluten blir tokiga!
När länsman Erik på Sandbacka, en ö på Åland, fick bud från Helsingfors polismyndighet, att fylla i uppgifter om hur många han hade satt i buren under det senaste året, svarade han:
Två slagskämpar, fyra överförfriskade samt en stork.
Efter någon vecka kom frågan från Helsingfors, men Erik, var fick du storken ifrån?
Erik svarade med vändande post:
Så som all statistik så har jag tagit den ur luften!
Slutsats var försiktig med statistik, den är svår!