Nu har min blogg suttit i karantän.. Inget politiskt finns kvar, i alla fall inte under sommaren.
Bloggen ska nu spegla resehändelser på min färd över de sju vilda haven..
Ja ja till Finland då… Inte såmycket vilda hav på den vägen inte.
Förberedelserna har gått både sakta och osäkert.. I går skulle focken sättas i skenan på förstagsprofilen. Tyvärr var fallen.. det där som jag hissar upp seglet med, felträtt i masten.
Någon måste ända upp ca 17 m över havet, för att rätta till det. Inte jag det stod klart direkt.. Jag är hemskans höjdrädd och därtill så tung.. 0,1 ton så att ingen orkar hissa upp mig. Det blev min gamla lekkamrat Anders som fick offra sig.
I en för dagen nyinköpt “båtsmanstol” hissade vi honom till väders.. Han såg ända bort till Mariannelund..
När han väl var upphissad så var problemet snabbt löst. Sakta och lungt halades han ner.. När regnskuren kom och vi tänkta rusa in under tak på kanalmagasinet.. härjade Ander så högt med hotelser och annat, i fall att vi inte tog ner honom först… ja ja, vi gjorde det.
Så nu är det klart, allt på plats och klart för avgång..
Väntar bara på att den här synnerligen envisa Nordvinden ska avta och vrida på syd..
För jag ska norr ut och jag tänker minsan inte kryssa i motvind, det lämnar jag gärna till våra konstiga politiska företrädare.. Ja visst jag, det var inget…
Ses i morgon!