Kors va det vimlar av segel idag…
Ja det var faktiskt kappsegling, men inte vimlade det av segel inte. Nu var det inte heller lördag, det var tisdag..
Tisdagsegling på Pampusfjärden närmast Norrköping, i aftonsolens brand och fin sydvästlig vind.
Ja det poetiska saknades inte.
Pampusfjärden stor, lättseglad och inramad av sommarparadiset Abborreberg i söder och Lycksalighetens ö (Esterön) i norr med de blånande bergen i Kolmården som fond.
Här mitt i allt detta var det kappsegling. tre båtar kom och ville vara med…
När jag började segla för några år sedan.. ja nästan femtio år sedan då. Då var det fullt med båtar på kappseglingarna.. Då vimlade det av segel på fjärden..
Idag har intresset avtagit nästan helt. Varför? Hur seglar seglarna idag?
Som jag kanske, sitter bekvämt tillbaka lutad och njuter av stillheten och tystnade. Segling är nästan alltid avkoppling.
Kanske är kappseglingens tid förbi..
Esterön ja.. “lycksalighetens ö” många tror att det var där Ester bodde men ingalunda.. det kommer som så mycket annat, från forn-nordiska språket.
Då hette ön Öeystra ön som inte var mera poetiskt än den Östra ön.. och att det är östra ön i Norrköping stämmer fortfarande..
Så smaka på ordet, uttalas “öjstra”, sitt och mumla det som ett mantra när du sakta glider fram i sydvästlig vind med Arkösund som mål till kvällen…
Segla lugnt.