Tjugo minuters kontakt med kamrater på kortvågsbandet. Mycket trevligt sätt att umgås på. Dessutom en mycket bra säkerhet i ett läge där telefoner och el är ur funktion. Vi kan ju köra våra kortavågor, på 12 voltsbatteri så vi kan alltid hålla kontakten uppe.
Jag har funderat på vad det är som gör amatörradiohobbyn så trevlig och kommit fram till flera saker men en tydlig sak är att, jag får prata till punkt… Ingen avbryter och när jag är klar skickar jag ordet vidare till nästa man på listan. Har ni tänkt på att när det är ett program på radio eller tv där något diskuteras så babblar alla i mun på varandra, där är ingen som väntar på sin tur, förresten den som är tyst får ingen tur för programledarna är inget vidare på att styra diskussionerna.
Programledarna ja, har ni märkt förändringen genom åren? En gyllene regel för intervjuvare förr var att själv prata högst tjugo procent och lämna minst åttio procent åt den som intervjuvades. Så är det inte idag, programledaren babblar själv hur mycket som helst och avbryter ofta den som ska berätta något. Det finns ett lysande undantag, Skavlan, han lyckas få sina gäster att prata och det beror på att han håller tyst själv. Mycket bra!
Hur har vi det själva? Har ni märkt alla utfyllnadsljud människor har för sig. Mellan orden och meningarna i talet fyller man ut med, ääääääää, ööööööö, aaaaaaa, mmmmm osv. Vad är detta för sätt. Är det utfyllnadsljud för att ingen ska avbryta eller låter det så i huvudet när man tänker???
Jag använder inte utfyllnadsljud och jag pratar inte fort, lämnar ibland någon sekund mellan mina meningar för att vara säker på att jag uppfattas. Men,,, då är många som fanken framme och avbryter. Troligen har de dessutom helt missuppfattat vad jag sa eller skulle säga eftersom jag inte var klar innan de började babbla själva. Det är sant som det är sagt: Det vanligaste förståndet är missförståndet.
Så, nu har jag fått prata till punkt. Och säger Kom…