November är inget vidare.. Mörkt och ingen sol. Influensahot, lokla stormar och globala orkaner, hot mot vårt klimat, hot mot vår valuta. Ingen inflation men allt blir dyrare??
Så skulle jag kunna fortsätta att deppa, för det är depp.. jag känner.
Mitt i alltihop så fick jag ett fästingbett för två månader sedan.. Efter någon vecka gick jag till Vårdcentralen… Nääe det är inte Borelia det där inte, berättade den unga läkaren..
Men jag tror det ganska bestämt, försökte jag..
Nä nä, det där gör vi inget åt, svarade den unga AT läkaren.
Nu två månader senare sa en annan läkare på samma Vårdcentral. Varför har du inte kommit tidigare?
Jag muttrade, läs din journal och skriv ut pennecilin..
Okay, jag förstår sa hon.. Bra sa jag för jag förstår inte…
Samtalet blev inte längre. Som hämnd, antar jag, hackade hon in en influensaspruta i min arm. Stopp ropade jag, jag får väl för sjutton influensa ändå utan att ni ger mig den med en spruta..
De bara glodde på mig.. Undrar varför.
Nu tänker jag sitta här och deppa tills solen kommer fram igen… God dag på er.