Härom dagen fick jag en fråga om vilken minnesdag på året som var viktigast för mig. Tankarna satte igång, där dök midsommar upp och jul, nära förestående. Ja det var väl de båda att välja på. Så jag bestämde mig för jul. Jul är lungt och fridfullt och mörkret gör att jag går ner i varv. Konstigt, det har ju inte så mycket med minnen att göra…
Då trillade poletten ner, det är ju naturligtvis Allahelgons helgen och det är ju den som står för minnen för mig inget annat. Ibland alla som avlidit kan jag utan vidare räkna upp många som har betydd mycket för mig om som jag så här i efterhand kan se att de har påverkat riktningen i mitt liv. Och det har varit bra! Med facit i hand, kan jag lätt se det.
Då tänker jag, idag då…. Vilka av mina dagliga möten med olika människor kommer om tio år att framstå som viktiga för mitt fortsatta liv?? Ja det är kanske svårt att säga eller är det så att alla möten mellan människor påverkar.. Troligen är det så även om det kan vara svårt att se det och förstå det idag. Därför ska jag i fortsättningen vara rädd om mina möten med andra människor…
I Karlskrona är det lungt.. God dag.
Hej Jan Åke Kanske inte bara de dagliga mötena med andra människor spelar in på hur ens liv blir.Ibland när jag träffat någon jag “inte känner” har jag uppfattat dennes goda sidor och anammat de sidorna för att också vilja leva upp till dessa. Det är bra med förebilder, men man får hitta sidorna inom sig själv, det går inte kopiera hur någon annan är. De som man dagligen träffar kan man bli lite hemmablind på och då kanske man mer ser till deras negativa sidor istället. Men det är nog viktigt att man letar efter det goda i andra oavsett vem eller vilka de är. Allt speglar tillbaka på oss själva. Det man gör, tänker och säger till andra kommer ofta i retur, vare sig det är något bra eller dåligt. Därför kan man bestämma sig för hur man vill ha sitt liv. Man kan ju inte ändra allt såklart, men mycket genom hur man själv är.