Idag ska jag bevista en begravning. En gammal vän i folkmusiksvängen har avlidit. Vi är några stycken som ska spela ett par folklåtar som vi tycker hänger ihop med henne. Men det får mig också att tänka på dödsbegreppet en del… En stor..liten folkmusiker.. Johnny Soling, ställde en fråga till oss i en samlad musikantskara. Han frågade, ” när dör en människa” Det blev ganska tyst i gänget och flera skruvade lite på sig och tyckte att frågan var lite obehaglig. Just det.. sa Johnny Soling ni tror att det dör när de avlider.. men så är det inte. De flesta människor dör långt innan de avlider.. Alla som anser sig ha något att leva för, de lever tills de avlider…
Med andra ord, den som har folkmusik som sin livsstil lever till han avlider. Ja det var några tunga tankar på en begravningsdag. Men ändå….
Så kan man ju fundera lite på vad ett foster i livmodern vet om livet efter fosterstadiet… De föds och avslutar fosterlivet, och se.. de hamnar huvudsdtupa i ett samhälle med mycket elände, mycket skola, mycket arbete och en hel del trevligheter. Men inte fanken vet fostret det i födsloögonblicket… då ser det bara slutet på fosterlivet.
Medborgare… Hav tröst, lev tills du avlider och njut av livet medan det är.